11/2 2008

Det var en måndag, måndagen efter mina vakna nätter, början på min lediga vecka och starten på mitt nya liv.
Snart är den dagen här igen fast då är det en onsdag men ändå samma datum samma mening och 1 år som rökfri människa.
Det var ett steg större än något jag gjort i hela mitt liv, att avstå det bästa och tryggaste å goaste, ja avstå en del av mitt liv.
Tänk, hade hon på apoteket aldrig sagt åt mig att fredrik skulle sluta röka och snusa först innan jag slutade DÅ hade jag aldrig slutat! Faen va sur jag vart! Jag som verkligen ville sluta och som kände att för att hålla hälsa, undvika KOL å annat skit var tvungen å sluta då mina lungor och luftrör inte mådde helt bra. Jag skulle minsann visa henne! Så kände jag!
Hela livet består av små saker med stor betydelse, saker som styr oss som människor utan att vi egentligen tänker på det.
Triggen till att fortsätta med plåstrena istället för att ta en cigg när det kändes lite tungt var att påsen med använda plåster ökade i volym och att de luktade så fruktansvärt illa.
Jag tackar även Fredrik som fortsatte röka för de gånger han båste röken på mig (låter konstigt, men fungerade! tack å lov) och att han stod ut med mig... ha ha ha... fast jag tror inte jag va sååå illa!
Några humör å nikotin svackor har kommit under dessa månade den sista som var illa var när vi var på Öddö, då hade jag kunnat sätta mig ner å grina... oooo sååå illa det var! 2 nikotintuggumin senare fick jag en sån kick att jag såg suddigt å höll på å spy MEN sen va livet som vanligt igen!!!
Det känns som hela den här grejjen gjorde mig till en annan människa, känslan av att jag kan om jag vill!
En sak till som gjort mig stark i att aldrig mer röka är att de situationer där man absolut trodde att man behövde en cigg har passerat utan röksug! Nästan så att jag själv kommit på mig att MEN det var ju här jag trodde röksuget skulle komma.

Så den 11/2 är en dag jag ser fram emot, då har jag passerat en viktigt milstolpe i mitt liv!