Ja så känner jag mig!
Från det att jag klev utanför porten på jobbet den 16/7 på kvällen så släppte jag allt!
Jag har tagit dagen som den kommit, flytit med! Bara varit!! Lite drygt må jag erkänna att det var med å måla alla de där jäkla plankorna men när man sen ser resultatet ja då var det värt det!!
Vi har haft en helt underbar semester tillsammans! I harmoni!
Nu har vi en vecka kvar och sedan börjar de vanliga rutinerna igen, faktiskt lite skönt det också ;)
I torsdags var det 1 år sen Max olycka hände... Den där förbannade jävla skitdagen!! Usch!! Det sitter hårt... på MIG! Bläää!
Mammas bästa MAX!!
Nu blickar vi framåt, mot hösten och nya mål!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar